The Castle of Cagliostro

The Castle of Cagliostro (1979)

Med tanke på Henrik Nygrens tidigare inlägg om studio Ghibli så fick jag lust att skriva en recension på en av Hayao Miazakis bästa filmer, nämligen den 36 år gamla The Castle of Cagliostro (1979). Många som har sett flera Studio Ghibli-filmer har kanske missat den här som trots allt är Miazakis långfilmsdebut. Gillar man hans senare filmer är jag övertygad om att man tycker om denna också. Själv såg jag den här filmen första gången för 15-16 år sedan och har sedan dess sett den minst någon gång per år, så bra är den.

Filmen börjar med att den professionella tjuven Wolf och hans vapenälskande polare Jigen rånar ett kasino bara för att snabbt upptäcka att pengarna de fått med sig är förfalskade. Deras nya plan är att hitta var pengarna är tillverkade, för att sedan ta över hela operationen. Spåren för dom till ett vackert litet land i Sydeuropa som heter Cagliostro (ett fantastiskt litet påhittat land med vacker arkitektur som beskrivs som "Paris of our dreams" av filmmakarna själva).

Wolf och Jigan tar sig in i landet genom att maskera sig, och innan de vet ordet av ser de en bil med en avsvimmad tjej bakom ratten som jagas av en annan bil. Hjältemodig som Wolf är handlar han blixtsnabbt för att rädda flickan. Han lyckas få stopp på bilen men bara för att direkt tvingas se på när hon blir bortförd. Hon lämnar dock efter sig en ring med ett emblem som Wolf känner igen, och spåren för dem vidare till det magnifika slottet Cagliostro. Slottet ligger beläget i en sjö och ägs av en viss greve. Greven är stormrik och har i trakten ett rykte om sig att vara en womanizer och en riktigt elak jävel. Byborna har ett ordspråk om slottet som lyder:

"Once youre in you never come out".

Wolf bestämmer sig för att ge sig efter både pengarna, tjejen och den onde greven, och äventyret kan börja.

Den här filmen är helt underbar. Musiken är skön och miljöerna är detaljerade och fina, och allt känns äkta, trots att det är animerat. Spänningen och den elaka men roliga humorn gör att filmen är underhållande från första sekunden till den sista. De finurliga detaljerna och uppfinningsrikedomen är också väldigt kul att se. Man får en hel del James Bond-vibbar. Profilerna i filmen är många, även om Wolf har den naturliga huvudrollen så finns det många av de så kallade birollerna som även stjäl en hel del av showen. Wolf själv glider runt med snygg tight kostym, kedjeröker och gillar god mat och att charma tjejerna. Han är en professionell tjuv och äventyrare, men också en gentleman och romantiker.

Det bjuds på spänning, humor, kärlek och en stor dos äventyr i denna mästerliga matinéfilm. Trots att jag vid det här laget säkert har sett filmen minst 30 gånger, kan betyget inte bli annat än full pott.

The Castle of Cagliostro får 10 gröna kavajer med tillhörande gula slipsar av 10 möjliga.

/AG