Immortal

Immortal-Pure Holocaust (1993)

Okej då kör vi. Skivan som ska recenseras låt för låt är den gamla Immortal-plattan "Pure Holocaust" från 1993. Bandets andra platta och den första med Abbath på trummor då bandets första trummis Armagedda avvek efter första skivan.

1.Unsilent storms in the north abyss.

Immortal kännetecknas av snabba, smattrande trummor och ösiga riff. Den första låten på plattan är tung, och Abbaths röst är som vanligt orch-lik men utan att för den delen bli löjlig, vilket jag tycker att vissa sångare/growlare kan bli. Sköna melodier i ett kort instrumentalt parti en bit in i låten. Ös direkt och Abbaths väsande skrik är ruskigt skönt att höra till den snabba musiken.

2.A Sign for the Norse Hordes to Ride

Andra låten har samma tempo men börjar mer melodiöst. Råsköna melodier mellan textraderna och bandet öser på i ännu snabbare takt än i första låten och lite mer kaotiskt. Det märks att soundet på denna skiva är betydligt råare än på bandets senare plattor. Jag gissar att det har med produktionen att göra men jag låter det vara osagt då jag har totalt noll koll på musikproduktion. Jag gillar det råare soundet men jag saknar de tyngre trummorna från tex All Shall Fall-skivan. Smattrande trummor "är" Immortal för mig. Lite skrikigare och inte lika "tungt" producerat. Men det är Röj med stort R!

3.The Sun No Longer Rises

På tredje låten hörs trummorna bättre och låten är mer klassisk heavy metal. Långsammare partier blandas med lite snabbare och det är riktigt gungigt. Det här är fett! Abbath mördar trummorna. Rått distade gitarrer och jag får en del Dark Funeral-känsla. Bästa låten hittills!

4.Frozen by Icewinds

På fjärde låten är riffen lite ryckigare men fortfarande snabba. Låten känns lite mer progressiv och den gör inga större avtryck på mig. Okej låt men lite för ryckig för min smak. Inte samma sköna gung som låt 3.

5.Storming Through Red Clouds and Holocaustwinds

På femte låten känns det som bandet maxar sina instrument och bara kaosar ur! Ös och skrammel från första sekunden. Låten har precis som låt 4 ingen riktig identitet. Inte ett av skivans bättre spår.

6.Eternal Years on the Path to the Cemetery Gates

Eternal Years börjar tralligare, om man kan uttrycka sig så om en black metal-dänga. Skönare riff och skönare trummor igen, efter två ganska svaga låtar. Fet låt!

7.As the Eternity Opens

Den här låten är egentligen den enda låt jag lyssnat mycket på tidigare från denna plattan. Tungt och melodiöst gung i bakgrunden, smattrande trummor, gitarrer distade till smärtgränsen och Abbaths väsande i en grym mix. Hård och tung black metal. Både skönt och smärtsamt för öronen precis som det ska vara. Stenhård låt och tillsammans med låt 3 bäst på plattan.

8.Pure Holocaust

Titelspåret. Av någon konstig anledning har jag aldrig hört denna låt tidigare, trots att jag lyssnat på plattan tidigare. Inte vad jag minns iaf. Låten kör på i samma tema som resten av plattan. Snabba riff men återigen lite ryckigt. Låten kunde heta Pure Kaos istället. Tyvärr lite av en besvikelse då låt 7 är så fet. Låt 7 och denna borde bytt plats. Dock ändrar låten inrikting ca 3 minuter in och bandet öser på. Men efter någon halvminut ändras låten igen och låter som tidigare. Okej avslutning men inte mer än så tyvärr.

Sammanfattning. En genomgående tung platta med rått ljud och mer ös än melodi. Några slätstrukna spår men några riktiga höjdare. Ett plus är att skivan är relativt kort. 8 spår är perfekt. Längre hade blivit tungt att lyssna igenom i ett svep.

Bästa spår: "The Sun No Longer Rises" och "As the Eternity Opens".

Klart godkänd platta. Den enda egentliga nackdelen med denna skiva är att jag senaste månaden totalt lyssnat sönder Abbaths Immortal-doftande "solo"-debut. Och eftersom den plattan totalt MÖRDAR ALLT hamnar den här skivan lite i bakgrunden. "Pure Holocaust" får trots allt 6 norska hårdrockskalufser av 10 möjliga.

/AG